Så väljer du rätt solskydd för ditt fönster

Vi upplever ibland att yrkesverksamma och experter blir osäkra på hur ett solskydds värde beräknas, vilket kan leda till missförstånd kring användningen av solskydd bland professionella i branschen. Därför har vi tagit fram följande genomgång, där vi listar ett antal fakta om beräkning av solskyddets g-värde i kombination med glaset. Vi hoppas att texten kan bidra till ökad förståelse, ny kunskap – eller bekräfta den kunskap du redan har.

December 2025

Förstå samspelet mellan fönster och solenergi
När solen skiner på en byggnad tränger solens energi in genom fönstren och omvandlas till värme inomhus. Hur mycket energi som släpps in beror på glasets g-värde.

G-värdet (eller solenergitransmittansen) anger hur stor andel av solens energi som passerar genom glaset. Ett g-värde på 0,55 innebär att 55 procent av solenergin överförs till rummet. Ju lägre g-värde, desto mindre värme tränger in.

Varför g-värdet är viktigt
Under sommaren kan solens strålar snabbt höja inomhustemperaturen. Därför är fönster med lågt g-värde att föredra. För att minimera risken för överhettning och minska behovet av mekanisk kylning bör g-värdet helst ligga under 0,15 – särskilt på de fasader som är mest utsatta för solinstrålning.

Under vintern kan ett högre g-värde däremot vara en fördel, eftersom mer solvärme då släpps in och behovet av uppvärmning minskar. Svaret på detta till synes motsägelsefulla behov är en bra, dynamisk solskyddslösning. Screens och vissa andra typer av utvändigt solskydd gör det möjligt att variera g-värdet efter behov och därmed minska energiförbrukningen för både uppvärmning och kylning.

Vad påverkar g-värdet?
Det finns flera faktorer som påverkar g-värdet:

  • Glasets uppbyggnad: antal skikt och gas mellan skikten
  • Beläggningar: till exempel energibeläggningar som förbättrar glasets isolerande förmåga (U-värde) eller solskyddande beläggningar som reducerar solinstrålning
  • Utvändigt eller invändigt solskydd: till exempel screens, rullgardiner och markiser

Det är därför viktigt att känna till kombinationen och det samlade resultatet av dessa faktorer innan man kan bedöma och jämföra effekten av olika typer av solskydd.

Ett samspel mellan glas och solskydd
I modern byggnation används ofta energiglas med särskilda beläggningar som både begränsar värmeförluster och solinstrålning. Ett solskyddande energiglas kombinerar två typer av beläggningar: en som reflekterar bort solenergi och en som håller värmen inne. Utvändiga solskyddslösningar reducerar solenergin innan den når glaset och är därför mest effektiva för att hålla värmen ute.

Indvendige løsninger
Invändiga lösningar reflekterar en del av solenergin tillbaka genom glaset, men en viss mängd värme hinner fortfarande ta sig in i rummet. De är därför mindre effektiva ur värmesynpunkt, men mycket väl lämpade för att styra ljusinsläpp och bländning.

När man bedömer hur effektiv en lösning är tittar man på det samlade g-värdet, kallat gtot.

gtot visar hur stor andel av solenergin som tränger in genom både glas och solskydd tillsammans. Det beror på tre materialegenskaper:

  • Reflektion (Rs): hur mycket solljus som reflekteras bort
  • Transmission (Ts): hur mycket solljus som släpps igenom
  • Absorption (As): hur mycket energi materialet absorberar

Tillsammans utgör dessa tre värden 100 procent (Rs + Ts + As = 100 %).

Hur beräknas den totala solenergitransmittansen gtot?
Det finns två sätt att beräkna det totala g-värdet:

  1. En förenklad metod (EN 52022-1), som är tillräcklig för utvändiga solskydd. Här används glasets g-värde, U-värde samt solskyddets reflektion och transmission.
  2. En detaljerad metod (EN 52022-3), som ger en betydligt mer exakt beräkning för invändigt solskydd men som också är tekniskt mer krävande. Den förutsätter detaljerade mätningar av alla materials optiska egenskaper.

Blendex kan leverera beräkningar enligt båda metoderna.

Oavsett metod är resultatet alltid beroende av det specifika glaset, och solskydd kan därför inte jämföras utan kännedom om glastypen.

FÄRGENS BETYDELSE FÖR SOLSKYDD

Vid val av väv till solskydd har färgen stor betydelse för hur effektiv lösningen är. Ljusa och mörka färger hanterar solenergi på olika sätt och fungerar därför bäst på varsin sida av glaset.

Ljus väv – bäst invändigt
Invändiga solskydd ska reflektera så mycket solenergi som möjligt tillbaka genom glaset innan den omvandlas till värme i rummet.
En ljus väv har hög reflektionsförmåga, vilket innebär att en stor del av solljuset reflekteras bort i stället för att absorberas. På så sätt reduceras det totala g-värdet, gtot, och därmed även värmen i rummet.

Om väven i stället är mörk på den sida som vetter mot solen absorberas en stor del av solenergin (hög absorption, As), vilket gör att väven blir varm. Denna värme avges därefter till luften i rummet och förvärrar värmeproblemet. Därför är ljusreflekterande ytor bäst på den solvända sidan av invändiga lösningar. Det är också möjligt att välja vävar som är ljusa på utsidan och mörka på insidan, eftersom mörka färger är mer effektiva mot bländning..

Mörk väv – bäst utvändigt
Utvändiga solskydd stoppar solenergin innan den når glaset. En mörk väv absorberar en stor del av solenergin, men eftersom väven är placerad utvändigt avges värmen huvudsakligen till utomhusluften. Glasets isolerande förmåga (U-värde) förhindrar att värmen tränger in i byggnaden.

Samtidigt har mörka färger låg transmittans (Ts), vilket innebär att de släpper igenom mindre ljus och därmed ger ett lägre totalt gtot-värde. Resultatet är effektiv bländningskontroll och en markant reducering av solvärme – utan att rummet blir för mörkt eller att utsikten försvinner.

Den optimala lösningen är i regel en kombination av energiglas och justerbart utvändigt solskydd.

Sammanfattning

  • G-värde = hur stor del av solens energi som passerar genom glaset.
  • Lågt g-värde = mindre värmeinsläpp.
  • gtot = det samlade g-värdet för glas och solskydd.
  • Utvändigt solskydd är mest effektivt mot värme.
  • Invändigt solskydd är bäst för ljusreglering och bländningskontroll.
  • Den bästa lösningen beror på byggnadens orientering, glastyp och användarnas behov.
  • Vid val av invändigt solskydd bör vävar med ljus eller reflekterande sida mot solen prioriteras.