Med optimerat solskydd blir det möjligt att:

• Reglera värmeinträngningen. Därmed minskar behovet av kylning och uppvärmning av byggnaden.
• Utnyttja dagsljuset. Därmed optimeras användningen av artificiell belysning.
• Sänka byggnadens totala energiförbrukning. Undersökningar visar att solskydd på utsidan kan minska energiförbrukningen med upp till 10 procent, vilket i slutändan ger besparingar.

På sommaren består utmaningen i att kyla byggnaden. Detta görs genom att reglera mängden solvärme som tränger in samt att ventilera bort överskottsvärmen.

På vintern gäller det att värma upp byggnaden. Detta kan uppnås genom att låta solens naturliga värme tränga in i byggnaden under dagen, med vetskap om att solljuset kan vara störande på arbetsplatser. Därför kan det vara nödvändigt att komplettera det yttre solskyddet med ett inre solskydd för att reglera ljuset.

Förutsättningen för ett bra inomhusklimat är kontrollerad reglering av solljus och värme.

• Dagsljus: Enligt Arbetsmiljöverket ska arbetsrum ha tillgång till dagsljus så att rummen är väl upplysta. Fönster och takfönster ska vara utformade, placerade och eventuellt avskärmade så att de inte orsakar bländning, överhettning eller störande kylning.
• Temperatur: Vid stillasittande arbete under normala klimat- och arbetsförhållanden bör temperaturen hållas på 20–22 °C och inte överstiga 25 °C. På sommaren kan temperaturen lätt överstiga detta värde, och det är därför viktigt att minimera solens uppvärmning av byggnaden. På vintern sjunker temperaturen snabbt, och då kan det vara en fördel att utnyttja gratis solvärme, utan att den orsakar bländning.

För höga temperaturer leder till:

Nedsatt arbetsförmåga
Om temperaturen stiger till 25 °C minskar arbetsförmågan avsevärt. När termometern passerar 30 °C är arbetsförmågan kraftigt nedsatt och medarbetarna kan känna obehag.

Försämrad inlärningsförmåga
Höga temperaturer i undervisningslokaler kan ha en betydande negativ inverkan på elevernas inlärningsförmåga. Forskning visar att prestationsförmågan är som bäst vid temperaturer omkring 20–21 °C. När temperaturen stiger till 23,5 °C minskar prestationen med cirka 5 %, och vid 25,5 °C upp till 10 %. Ett bra inomhusklimat är alltså avgörande för elevernas prestation och hälsa, medan för höga temperaturer kan leda till obehag, koncentrationssvårigheter och nedsatt kognitiv funktion.

Fler fel
Personer som utsätts för höga temperaturer får sämre koncentrationsförmåga och gör därför fler fel.

Ökad sjukfrånvaro
När människor under längre tid utsätts för högre temperaturer än vad som är lämpligt för arbetsbelastningen sliter det oproportionerligt mycket på kroppens reserver. De är därför mer benägna att drabbas av fysiska och psykiska besvär, vilket i slutändan resulterar i högre sjukfrånvaro.

Beräkning av G-total
G-total (eller den sammanlagda solenergitransmission) är ett mått på hur mycket av solens värmeenergi som tränger igenom en kombination av glas och solskydd. G-total anges som ett värde mellan 0 och 1, där ett lägre värde innebär bättre solskydd. Vi hjälper gärna till att beräkna det totala g-värdet för kombinationen av glas och solskydd i ditt specifika projekt. Kontakta oss via formuläret nedan.

Ett bra solskydd för fasaden hindrar direkt solinstrålning, men släpper in dagsljuset i byggnaden. Så fungerar olika typer av solskydd för fasaden:

Utvändiga screens
Screens körs upp när de inte behövs, så att du får full nytta av dagsljuset. När de används täcker skärmarna hela fönstret och minskar effektivt direkt solinstrålning. Skärmarna är transparenta och bevarar därför en stor del av utsikten och kontakten med omgivningen. Skärmens färg påverkar hur mycket dagsljus som släpps igenom.

Markiser
Markisernas förmåga att skärma av solljus och värme varierar beroende på markisens utformning och dukens färg. En markis täcker ungefär hälften av fönstret, medan skuggan från markisen i de flesta fall täcker den återstående delen av fönstret. På så sätt avskärmas direkt solljus samtidigt som utsikten under markisduken bevaras, så att även det diffusa ljuset från omgivningen och byggnader reflekteras. När det inte är direkt solljus rullas markisen in och släpper in dagsljuset.

Fasadpersienner
Persienners aktuella avskärmningseffekt för både ljus och värme beror på lamellernas vinkel och färg. Ljusa persienner ger en högre avskärmningsfaktor än mörka, eftersom solenergin reflekteras bort från byggnaden. Persienner ger ett bra dagsljusinsläpp och bibehåller en god sikt, eftersom man kan variera lamellvinkeln så att båda delarna optimeras.

Fönsterluckor
System med fönsterluckor är baserade på en aluminiumram med lameller av olika material, vanligtvis aluminium eller trä. Lamellerna fungerar genom att reflektera eller absorbera solens strålar så att dessa inte tränger in genom fönstret och värmer upp byggnaden. Rörliga fönterluckor är att föredra så att de kan köras bort från glaset när solljuset inte stör och man vill ha utsikt. Fönsterluckor är inte begränsade av vindförhållanden som andra mobila avskärmningstyper.

Fasadlameller
Fasadlameller minskar den direkta solstrålningen. Den faktiska effekten beror på monteringsriktningen, avståndet mellan lamellerna samt deras storlek och vinkel. Solskyddet består av lameller som kan sprida solljuset beroende på lamellernas färg och kan därför skapa ett bra dagsljus inne i byggnaden. Eftersom fasadlameller är en permanent lösning framför glaset ger de dock en större ljusreduktion, även på molniga dagar. Därför är rörliga lameller att föredra, så att de kan vridas när fasaden inte är solbelyst.

Utvändiga solskyddssystem har olika vindstabilitet beroende på systemets storlek och typ. Vindstabiliteten mäts enligt EN 13561 och delas in i följande klasser:

• Vindklass 0, 7,8 m/s
• Vindklass 1, 7,8 m/s
• Vindklass 2, 10,6 m/s
• Vindklass 3, 13,3 m/s
• Vindklass 4, 16,7 m/s
• Vindklass 5, 21 m/s
• Vindklass 6, 25,6 m/s

Vindstabiliteten för mobila solskydd beror i hög grad på produktens höjd/bredd-förhållande.

Vi rekommenderar att alla utvändiga solskydd styrs av en väderstation som är placerad fritt över takytan. Väderstationen består av flera typer av sensorer som registrerar det lokala vädret och bearbetar dessa data för att optimera användningen av solskyddet. Den tillhörande vindsensorn skyddar solskyddet mot för hög vindbelastning i syfte att undvika reparationer och öka solskyddets livslängd.

Vår erfarenhet har lärt oss att man ofta glömmer en rad punkter i samband med projektering av solskydd.

Gränsområden

En av de största fallgroparna är gränsområdena mellan olika leverantörer. Det är särskilt viktigt att klargöra vilken leverantör som ansvarar för dessa uppgifter:

• Borrning av hål genom fasaden för motorkablar och efterföljande tätning
• Elinstallation – inklusive märkning av kablar, ledningsvägar och CE-märkning
• Montering av reläboxar, väderstation och styrning
• Montering av manöverpaneler och eventuell programmering om det är trådlöst knapptryck
• Anslutning till BMS, Brandlarm m.m.
• Eventuellt behov av nödströmsanläggning

Vindstabilitet

Vindstabiliteten är avhängig av den nödvändiga vikten i bottenlisten för screens och i frambommen för markiser, eftersom dessa bidrar till att hålla duken spänd och stabil. Av samma skäl är det också viktigt att välja en kvalitetsprodukt som tål väderförhållandena i Sverige.

Nödutgångar och räddningsöppningar

Det är nödvändigt att ta hänsyn till nödutgångar och räddningsöppningar vid projektering av solskydd. Man kan till exempel välja att utforma solskyddet så att det inte täcker det aktuella området, eller att räkna in en nödströmsanläggning så att skyddet, automatiskt eller manuellt, kan köras upp i händelse av strömavbrott.

Lösningen måste alltid överensstämma med byggnadens aktuella brandstrategi.